Dag 30 – Ett sista ögonblick

Ett sista ögonblick. Det kan tolkas på 2 olika sätt; ett sista ögonblick, ett avslut på något eller ett helt vanligt ögonblick, men dom blir det sista pga att detta är sista dagen med denna lista.

Jag väljer att tolka det som ett ögonblick som får avsluta mina 30 dagar.

Det var ca 10-11 månader sedan som jag och mina syskon var samlade hemma hos mina föräldrar. Vi skulle ha ”kalas” och det bjöds på tårta. Just nu minns jag inte riktigt varför. Fyllde någon år? Var det påsk? Jag minns inte riktigt. Min lillasyrras kille var med och såhär i efterhand kan jag minnas att de verkade lite nervösa men samtidigt jävligt glada.

När vi satt där och mumsade i oss tårta så börjar syrran snacka om när hon berättade för en kompis att vi alltid lägger bebisar i byrålådor hemma hos oss och hur konstigt denna kompis hade tyckt det lät. Hon avslutade hela storyn med att säga nått i stil med ”och om 9 månader är det dags igen”.

Det tog någon minut för alla runt bordet att fatta vad hon hade sagt. Bebis om 9 månader? Vem? Du!? Grattis!

Det var en sån rolig och underbar stund samtidigt som det var jävligt overkligt.

Även när hennes mage växte och växte så kändes det ändå inte riktigt på riktigt. Men nu är den lilla bebisen 6 veckor gammal och helt jävla underbar. Han är så hysteriskt söt!

Det här med byrålådan kanske jag behöver förklara lite närmare.

Det är så att vi har en gammal byrå i familjen, jag har ärvt den av min farmor. När en bebis föds i familjen/släkten så tömmer man en av lådorna och tar ut den ur möbeln, bäddar med kuddar, filtar, lakan… ah, lite allt möjligt för att det skall bli mjukt och gott. Så placerar man byrålådan på lämpligt ställe och när bebisen kommer på första besöket så får han/hon ligga i den.

Alla pappas barn och barnbarn har sovit i en byrålåda från just denna byrå. Om även pappa har gjort det vet jag inte, men omöjligt är det inte! Kanske en konstig men väldigt trevlig tradition har det i alla fall blivit.