Oljud är det bästa
15 januari 2012, 18:47 | Taggar: Kitty | 4 kommentarer »Dela på Facebook
Jag har läst en del böcker och texter om barn, hur de är första tiden hemma efter BB och grejer.
En sak som flera tar upp är sömnen. Bäst är det om det är mörkt och tyst så att bebisen får sova ostört. Men, jag tror inte det stämmer.
På natten så bökar Kitty runt, hon ”pratar” i sömnen och rent ut sagt brölar i sömnen. På dagen så sover hon gärna i min eller Ishtars famn, eller i barnvagnens liggdel som vi har i rummet vi befinner oss i, oftast vardagsrummet.
Är jag och Ishtar tysta under dagen? Nej, vi har igång TVn, skramlar med disk, har igång tvättmaskinen osv. Det är långt ifrån tyst här hemma på dagen. Och hur sover Kitty? Lugnt. Tyst. Stilla. Inget bökande, brölande eller ”pratandes” i sömnen. Oljudet verkar lugna henne.
Hur är det med andras bebisar?
Selma har alltid sovit bäst i oväsen =)
Är väldigt få bebisar jag har hört om som trivts bäst när det varit tyst och mörkt, de allra flesta verkar föredra oljud omkring sig, och det är väl inte så konstigt med tanke på hur extremt bullrigt det är inne i magen. Nu kräver Sigrid mörkt och tyst för att sova, men tror inte det började förrän hon var halvåret.
Min kompis föräldrar fick ha på diskmaskinen typ konstant i ett halvår, för annars somnade inte han
På dagarna somnar Kitty riktigt bra om man kör igång robot-dammsugaren