Snark

Igår blev en jobbig dag, kanske främst för Kitty. Det var mycket nytt på en gång, nya läten, nya människor som gosade. När det väl blev läggdags ville hon absolut inte. Hon fick torr blöja, mat och gos men det räckte inte. Efter ännu en omgång mat och mer gos så kunde hon komma till ro. Jag somnade innan Ishtar hade lagt henne, men klockan var ca 2 på natten. Jag vaknade när Ishtar låg och snarkade och Kitty låg och gnydde efter mer mat. Så hon fick mer käk, jag somnade och vaknade 03:28, då flyttade jag över henne till hennes säng.

Sedan sov snuttan fram till 8, då fick hon ny blöja och mer mat och sedan sov hon fram till 11. Mer mat och så somnade hon om. Så nu ligger hon i min säng och snusar.

Jag och Ishtar skall äta brunch i sängen innan vi tar tag i den här dan på riktigt.

Du ger mig bra vibrationer

Sitter just nu på ett tåg, X2000. Jag, Ishtar och Kitty är på väg till Stockholm. Ishtar skall jobba i Stockholm på måndag så det blir smidigast att åka upp på helgen. Men tidigare i veckan när han jobbade i Stockholm tyckte han det var jobbigt att vara utan Kitty (och kanske mig också) så länge så denna gången följer vi med.

Kitty verkar gilla skakandet från tåget. Hon har än så länge varit väldigt lugn, bara skrikit lite när det vart dags för blöjbyte och mat.

Vi har en egen kupé på tåget så vi sitter lite lite avskilt från resten, kan dra för så att ingen kan se in. Känns bra samtidigt som Kittys läten nog inte stör de andra resenärerna.

Vibrationerna verkade göra Kitty lite förvirrad när det var dags för mat. Hon släppte tutten hela tiden och det tog en bra stund innan hon fick ett bra tag och kunde komma till ro, men det gick till slut och efter lite käkande så somnade hon med tutten i munnen som vanligt. Nu ligger hon i liggdelen till vagnen (som för övrigt var sjukt meckig att få in i tåget) och sover. Lilla snuttan <3

Det här med att sova

Ikväll har det gått riktigt bra att lägga Kitty. Hon somnar ju nästan alltid efter amning men brukar vakna till när man flyttar på henne. Oftast får man bära henne en stund för att hon skall komma till ro och kunna somna om och just vid 20-23 så kan det behövas flera läggningar innan hon faktiskt sover i sin säng. Men ikväll har det än så länge varit lugnt, knappt att hon vaknat när jag flyttat henne från tutten.

Det kan förvisso bero på att vi haft fullt upp idag. Först besök på MVC (jag är perfekt läkt och allt såg finfint ut, behöver träna bäckenbotten dock) sedan åkte vi och köpte en bärsjal. När vi kom hem fick hon mat och sedan tog vi en promenad till Maxi där det var full rulle.

Och vår helg blir inte lugnare. På lördag åker hela lilla familjen till Stockholm. Ishtar skall jobba i huvudstaden på måndag och undrade om jag och Kitty ville följa med denna gång. Why not tyckte jag

Får se hur det funkar för Kitty att sova på tåg och på hotell.

Och ni som bor i Stockholm. Vad hittar man på en vanlig måndag i stan?

God morgon

Ishtar är på jobbet, jag sitter och äter frukost, Kitty ligger och sover. Skönaste positionen verkar vara med händerna ovanför huvudet.

Idag åker Ishtar till Stockholm och skall vara borta 2 nätter så jag och Kitty får klara oss själva en del. Vi skall åka in till stan senare för att fika med Ishtar innan han åker.

Skall inte vara helt själv under dessa dagar, jag skall åka till mina föräldrar imorgon och sova över med Kitty till på onsdag så det kommer gå bra även om Ishtar inte är hemma Men visst kommer det kännas underligt för oss alla tre.

Sömntutor

Nu skulle man haft någon här med kamera. Har en sovande Kitty i famnen och Ishtar sitter lutad mot mig och har nog somnat han också.

Kärlek <3

Snart börjar verkligheten

Sedan 13 december när Kitty föddes har jag och Ishtar varit i lite av en bubbla. Vi har varit hemma och slappat, gosat med Kitty, varit vakna på nätterna för att mata och trösta osv mm etc.

Verkligheten har liksom tagit paus. Vi har träffat lite folk då och då, gjort en del vardagsgrejer såklart. Men vi har ändå främst varit hemma och Kitty har varit i fokus.

Men snart kommer verkligheten starta igen. Ishtar börjar jobba på måndag och då får jag och Kitty klara oss själva på vardagarna.

Att ta hand om Kitty är inget problem, det skall jag nog klara av. Samtidigt blir det ju jobbigare när jag under dagarna får göra allt själv. Men den största förändringen blir nog att vara ensam, inte ha någon hemma att snacka med, skratta med, beklaga sig för. Det kommer få vänta till kvällen.

Mitt behov att röra mig utanför lägenheten kommer nog ökas, för sitta här hemma och häcka vill jag nog inte. Samtidigt som man vill skydda Kitty från alla intryck och bakterier i världen.

2011 – en sammanfattning

Januari
Januari var en hyffsat händelserik månad. Jag tog körkort, jag slutade dricka alkohol och jag och Ishtar började försöka göra en bebis.

Februari
Tror inte det hände så mycket under februari. Jag köpte en rosa netbook och påbörjade projektet 30 bilder i bloggen.

Mars
Bloggade inte så mycket under mars. Hade många funderingar och tankar men inget jag ville skriva om öppet. Skrev istället ner saker i en anteckningsbok. Min passion för gamla kameror startade och jag kollade på Tradera ganska ofta för att hitta ”nya” grejer.

April
Vad fasen hände i april? Jag har ingen aning, har ju inte bloggat nått under hela den månaden! Men jag vet att jag den 3:e april gjorde ett grav-test som visade positivt. 4:e april gjorde jag ett digitalt grav-test för att se hur långt gången jag var.

Maj
Jag och Ishtar avslöjade för nära och kära att vi väntade barn. Och vi köpte en ny tvättmaskin Jag höll även i en webb-kurs på Högskolan för Fotografi (en del av Göteborgs Universitet).

Juni
Tog sommarlov. Hade inte lyckats få tag i ett sommarjobb så efter 3:e juni var jag ledig för resten av sommaren. Tog det väldans lugnt

Juli
Det började synas att jag var på tjocken och vikten började gå upp. Jag och Ishtar var på ultraljud och fick se vår lilla bebis. Bloggade även massor om smink.

Augusti
Jag och en av mina systrar åkte till Ullared och shoppade på GeKås. Jag handlade såklart mest till den kommande bebisen. Började även ”bygga bo” här hemma, fixa saker som jag kände behov av att ha klart innan bebisen skulle komma, denna månad blev det främst att hänga upp tavlor som stått vid en vägg i 1,5 år.

September
Mer bobyggande. Började även virka en filt till bebisen (fortfarande inte klar). Käkade även en del cupcakes.

Oktober
Jag var mest väldigt gravid. Hade ont i kroppen och var allmänt less på att bära omkring på en bebis. Firade även kanelbullens dag och köpte en iPhone 4S

November
I november pysslade jag mer inför att bebisen skulle komma. Började sy ett lapptäcke, som jag fortfarande inte är helt klar med och vi byggde ihop en massa möbler, bland annat spjälsängen! Vi möblerade om lite här hemma och jag var stor som ett hus!

December
Lämnade inte lägenheten så mycket under december, det var liksom för jobbigt. Hade väldans ont, var konstant kissnödig och väldigt trött. Men den absolut största händelsen var nog att Kitty föddes 13 december.

Det nya livet

Jag var gravid i 40 veckor. Tror inte att jag nånsin under de veckorna fattade att jag och Ishtar faktiskt skulle ha barn, att det låg en liten bebis inne i mig. Det gick liksom inte in.

När vattnet gick så fattade jag inte riktigt att det var dags, att bebisen ville ut.

Nu när lillan har varit här i 1 vecka och 2 dagar så förstår jag fortfarande inte att vi är föräldrar. Är hon verkligen vår dotter? Är det här början på vårt nya liv?

Allt känns bara jäkligt underligt. Det känns bra och vår dotter är helt underbar men det är fortfarande väldigt underligt och ganska overkligt.

Jag hade räknat med att mina boobs skulle svullnat upp till dubbla storleken och göra ont som satan. Det har dock inte hänt. Fick en liten ”klump” i ena tutten som nu börjat försvinna och bröstvårtorna blir såklart ömma av allt sugande. Men annars är det inga konstigheter med tuttarna.

Nått jag inte räknat med var de fysiska problemen som uppstått för mig såhär efteråt. Hur jobbigt allting är som handlar om underlivet. Men kanske framför allt hur lite folk verkar bry sig.

Har lite bekymmer med klippet i underlivet och har idag ringt till 5 olika ställen för att få råd/hjälp och de slussar mig bara vidare. Förlossningen säger att jag skall ringa MVC, MVC säger att jag skall ringa Antenatal, Antenatal sa att jag skulle ringa min vårdcentral. Tröttnade och ringde BB som sa att jag skulle ringa igen imorgon (ringde vid 21 på kvällen). Ringde sjukvårdsupplysningen som sa att jag måste kontakta MVC för att bli undersökt.

Som gravid får man hur mycket hjälp som helst. Lite ont i magen och man får tid direkt på rätt ställe. Men nu känner jag mig lämnad åt mitt öde.

Denna frustration i kombination med alla hormoner som rusar runt i kroppen gör att jag under kvällen grinat och grinat och grinat lite till.

I sånna lägen är det väldigt skönt att jag har en väldigt bra man. Ishtar är bäst på kramar, bäst på att stötta och trösta och erbjuda hjälp.

Bebisens första julklapp

Idag fick bebisen i magen sin första julklapp får min lillasyster. Den var inslaget väldans fint och syrrans son Chris fick hjälpa mig att öppna den. Han verkar ha fattat det där med prasslande papper

I paketet var det en väldans fin babysitter.

Bebisen kommer nog bli väldans nöjd över denna julklapp